Skrattat så tårarna rann...



Idag har jag varit på söndagsmiddag med flera goda vänner. Vi skrattade så tårarna rann. Skrattmusklerna i mitt ansikte fick sig en rejäl genomkörare.

Annika som berättade en historia som var helt sanslöst orimlig men dock sann.
Hon har under ett år haft 3 bilar som skurit !!   På samma vägsträcka !!
Sannolikheten att det händer är helt osannolik.
Men Annika skrattade (som hon alltid gör förövrigt) och går vidare. Hon är en tuff tjej som antagligen har en kamrem i sin handväskan. Efter händelserna fick hon tipset att tatuera en kamrem i ryggsvanken...

  
Fusktärning?                                Byns postlåda?              Kamrems-tatuering?

Sen fick jag även höra en riktigt charmig byahändelse...
Byns enda gula brevlåda för utgående post stod intill vännen Cathrines privata låda. När den gula lådan togs ned fick Cathrine ett brev med postgiroinbetalningar där en äldre person ej sett att gula lådan var borta. Hon tog med kuvertet till jobbet och postade det där.
Nästa månad kom nästa brev med inbetalningar som hon postade igen. En släkting till den gamle mannen upptäckte hans misstag och hörde av sig. Cathrine berättade då att breven kommit till rätt adress och mannen behövde inte vara orolig. Sånt kan bara hända i en liten by. Charmigt tycker jag..

Efter den goda maten spelade vi en omgång Trivial Pursuit. Det fanns en tävlingsinriktad person som försökte sig på genvägar, en kvinna skrattade sig genom spelet men även en historiekunning herre som hävdade att tärningen hade 7 sidor!!
När vi alla hade som trevligast så gick strömmen och det blev tvärmörkt. Antagligen alstrade vi sån energi med vårt skrattande så elbolagen stängde ner ett kärnkraftverk. Sannolikheten för att det händer är obefintlig, men ändå hände det...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0