Bara jag och solen
Det är bara så himla vackert nu de få timmar solen är uppe!
Jag blev tvungen stampa foten på bromsen, kliva ur bilen och bara njuta av skådespelet. En jättesol. Ett par minusgrader och krispig luft som liksom knastrar...jag vet att det låter konstigt men det kändes så.
Det var ett riktigt "hallelujamoment" där mitt i ingenstans.
Jag gjorde en riktig maratonresa idag kombinerat med 4 effektiva kundbesök. Körde sträckan Piteå-Skellefteå-Lycksele-Vilhelmina-Storuman-Piteå. De bidde några mil...typ 70.
Mötte (nära var det) både renar, räv, hare och älg på min resa. Även en rullatorfarbror på en landsväg. Det fanns inget hus varken en mil före eller efter farbrorn. Borde jag vänt och kollat om han var på rymmen? Herregud nu måste jag bekymra mig om vad som hände rullator-rymningen!?
Kommentarer
Postat av: Inger Svensson
Rullatorfarbrorn måste ju vara han från boken "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann" det kan ju inte vara någon annan! Han behöver du inte bekymra dig för, han klara sig i alla väder.
Trackback
