Spaning från Tornet

Ja herregud vad mycket tjejer, kvinnor, kärringar, flickor, brudar, pinglor, bratz som sprang runt på stan ikväll!  Det var Tjejkväll med kvällsöppna butiker! Helt galet..

Jag stod ut i cirka 45 minuter, då hade jag lyckats inhandla 2 fleecetröjor och en mössa. Det var 1 plagg/kvart. 
Sonen lyckades betydligt bättre häromdan. Då inhandlade han 3 skjortor och 4 tröjor på 26 minuter! Alltså 3,7 minuter/plagg. För övrigt konstaterar jag att det nog blir några år till nästa gång han besöker en klädbutik, han trivs betydligt bättre i skgen bland älgar, tjädrar, rävar. Gärna i sällskap med sitt gevär och långt från stadens puls.

Skrattade åt de 2 damerna som pratade så intensivt i rulltrappan så de glömde kliva av. De hamnade i en hög tillsammans med armar och ben i en härva. Jag vred mig runt i ett kvävt gapskratt samtidigt som jag smidigt hoppade över damerna som låg där med 1000 shoppingpåsar... Är det därför det heter Shop until you drop? 

Nää, nu är det dags att packa fiskeväskan och dra på mig gummistövlarna för nu blir det fiske i helgen. Jag är dock trendigt klädd vid vattenbrynet med skogsgrön fleecetröja matchat med camouflagebyxor. Till detta bär jag accessoarer som kosa, kniv och pannlampa. 
Because I´m worth it!

FEL FEL FEL! Rättelse: Det skall naturligtvis vara 3,7 minuter per plagg!

 

Att förstå och begripa hur oerhört tacksamma vi bör vara över att vi råkade födas i ett land med välstånd och demokrati och där vi får äta mat varje dag, gå i skola och få hälsovård, kan för många vara svårt.
Minns när jag frågade en 17-årig pojke från ett främmande land vad han tyckte att han behövde här i Sverige så fick jag ett svar jag inte väntat av en 17-åring.
-Jag får behålla mitt liv och dessutom äta mat varje dag! Jag är rik!

Det anlände ett brev från Migrationsverket. Ett brev jag inte ville ha..
Det gjorde mig ledsen och uppgiven. Jag såg ett hopp släckas i tårfyllda ögon på en alldeles särskild pojke. Efter sista veckornas skratt, framtidstro och stabilitet med studiemotivation och önskan om ett liv långt borta från krig svarade jag på frågor som inga svar har..
                                                ............................

För övrigt har bästa dottern kommit hem från 3 veckor i USA. Skönt att hon nu står på samma kontinent som mig. Hon anlände naturligtvis till Arlanda med cowboyhatt på huvudet och en ny Ipad under armen, talking like a stranger. Dock gick hennes hemresa från Paris betydligt smidigare än min för 1 år sedan. Hur skulle jag kunna veta att Island skulle producera ett askmoln som skapade kaos i Europa och 6 dagars extra resa för mig?

Till helgen åker jag på fiskeresa så firrarna får simma lugnt...själv tar jag det med ro.

Måste ibland skratta åt mig själv och min intention att vara med ÖVERALLT!!
Syrran ringde och ville att jag skulle hänga med henne för att se LuleåHockey-match på Challenge kl.16 lördag.
-Javisst kom svaret blixtsnabbt från min mun (blev förvånad själv).
Så jag lämnade bulldegen som stod på jäsning eftersom 1 period hockey är samma som en färdigjäst bulldeg. Kära syster torkade bort mjölet från min kind innan vi gled in i lokalen. Det är sånt systrar är till för.

Samtidigt som matchen pågick kollade jag Facebookkompis som jag spelat på hästar med. Dock hade min telefon slagit om till finska!!
Det är inte lätt att skrika på Luleås Hockeykillar samtidigt som jag försöker fatta finska i min telefon och kolla om hästarna skuttat i mål enligt mitt tips. Min garvande syster tog kort på mig med sin telefon och menade att jag såg bättre ut i telefonen än på riktigt. Finns jag ens? Vad skall man ha systrar till? 
Därtill en bulldeg på jäsning som flytit ut över min diskbänk...
Sometimes it´s hard to be a woman!

Åter hemma efter dagar i norr, typ Kiruna, Gällivare and so on..
Röd-grön-gul natur i fantastiskt fjällandskap och krispig höstluft. Jag gillar hösten!

En av mina övernattningar skedde på vandrarhemmet i Porjus (fanns inget annat att välja på). En äldre utländsk kvinna driver vandrarhemmet som finns i det gamla stationshuset i Porjus. Ensligt beläget efter vägen intill Liggadammen.
 
Jag fick instruktioner per telefon att hämta nyckeln ur en trälåda på bron och söka nåt rum jag gillade. Betalningen skulle jag lämna på bordet och låsa efter mig, sen ner med nyckeln i lådan igen. I Norrland litar men på varann!
Den nedgående solen fängslade mig en bra stund när jag promenerade utefter vattnet.
Startade upp elementet i rummet och tog en varm snabbdusch med frusen näsa och isiga tår. Inte en människa bodde där förutom jag den natten.
När det blev sängdags kunde jag höra både mördare och rånare tassa utanför mitt fönster. Eller kan det ha varit fjällämlar?
Iallafall la jag min mobilladdarsladd intill mig på natten. Hade nån överraskat mig så hade du kunnat läsa i tidningarna om en vuxen man (troligen mördare) som blivit strypt av en kringresande kvinna i sina bästa år..plus moms.
Det är tufft att ligga i Ligga..

  

Hej bloggläsare.
Vart tog jag vägen då?
Jo min dator har fått ett major failure, dvs den är jättesjuk och genomgår nu medicinsk behandling av en kunnig "datasnubbe". Efter några dagars respiratorvård och antibiotikabehandling hoppas jag strax få tillbaka den frisk som en nötkärna och med ny inspiration till bloggen..
Själv drar jag nu iväg på resa i Norrbotten med unik produkt. Så det flyter på..

En svensk alkoholiserad älg-ko som ätit äpplen som sen jäst i magen är nu en snackis i många utländska medier. Den raglande älgen tyckte tydligen att livet var en fest och tog några discoskutt upp i ett träd där den fastnade. Brölande försökte den påkalla hjälp där den dräglande, fyllesnackande och drinkstinn tyckte kvällen borde fortsätta på lokal.
Räddningstjänsten drog omkull trädet och efter en stund kvicknade älgen till hjälpligt och stapplade vidare genom festnatten.
Nästa gång du besöker en bardisk så sitter hon säkert där och raggar älgtjurar..

Igår kväll var jag livrädd!
Fick förmånen att skjutsa bästa Erik (dotterns man) till skogs (nu snackar vi mitt i mörkaste skogen) där han skulle delta i älgjakt. Anlände till "campen" där lägerelden värmde lika mycket som de trevliga människorna runt elden. Blev kvar en bra stund och blev bjuden på rökt sidfläsk och kaffe innan min bilresa i nattsvart mörker startade.
Som sagt, mitt i ingenstans...

Efter några kilometers bilresa måste jag passera en järnvägsövergång med grindar som både måste öppnas och stängas för hand. Det finns både renar, älg och björn i området.
När jag kört bilen över järnvägsspåret och öppnade bildörren för att gå tillbaka i mörkret för att stänga grinden angreps jag av BJÖRNFROSSA!
Mina öron växte ut till stora paraboler, svettdroppar i min panna passerade ögonbrynen och landade på ögonfransarna vilket gjorde min blick suddig i månskenet. Med darrande händer försökte jag stänga kedjorna till grinden samtidigt som jag kände blickar från BJÖRNEN!
Jag är säker på att det var hans andetag jag kände i min nacke. Nästan iallafall..
Jag SPRANG tillbaka till bilen och landade hyperventilerande på bilsätet med björnen flåsande utanför. Tror jag iallafall..

..................................................................................................

Har en god vän som just fyllt år...Grattis!

Så har jag då lyckats göra det. Sno nån annans tvätt...
När jag skulle vika mina äppeldoftande, nytvättade lakan hittade jag rånarbytet! En vit luffarshacksrutig herrskjorta i storlek XL...
Den var inknosad i ett örngott med fåglar på.
Stackars skjorta. Där hade den tumlat runt bland mina lakan i alldeles för varmt vatten. Antagligen känt sig helt vilsen över att blivit kvarglömd i en trumma av sin ägare som kanske stressat vidare mot nya mål. 

Smög försiktigt tillbaka till tvättstugan och hängde upp rånarbytet innan nån skulle märka brottet, vem vill väl ha GW Persson i hasorna. En del brottslingar brukar ju "tvätta" pengar, men jag tvättar andras skjortor.
Just nu spanar jag efter en man i en alldeles för liten luffarshacksrutig skjorta, den som badade med mina lakan... 

För övrigt drar jag snart ut på resande fot runt norra delarna av Svea Rike, allt för att introducera unik produkt. Men mina "Spaningar" fortsätter naturligtvis ändå på en blogg nära dig, where ever You are..

Det kom ett MMS med en medalj på bild, stolt konstaterar jag att dottern sprungit Tjejmilen.
Minns när hon för nåt år sedan berättade hur hon på sin joggingrunda hamnade mitt i en tävling så hon följde "strömmen" och gick i mål där vinstpåse med allehanda läckerheter väntade.

Bästa Emelie sprang också Tjejmilen iår, undrar hur det gick för henne?
Själv tar jag nu upp mina kvällspromenader igen, 6-10 km/kväll. Således förväntar jag mig ett gott resultat vad gäller både kondition och allmänt välbefinnande...

I veckan blev jag inbjuden till festen Eid-El-Fitr, avslutningen av fastemånaden Ramadan. Dans, skratt och MYCKET god mat typ som vår julafton. Men maten var betydligt nyttigare med både kalkon, lax, lamm och mängder av röror och annat mumsigt. En viktig fest för bägge "mina" somaliska 18-åriga pojkar som deltagit i matlagningen och förberedelserna. 

Fick en hälsning från Carol från Alabama häromdan. Vilken kvinna! Hoppas kunna besöka henne nån fler gång och slå henne i pokerspel samtidigt som hon berättar om sitt intressanta liv, ett riktig "Florence Nightingale"-liv.