Min stolte ank-fader
En del söker ett liv i strålkastarljuset. Andra gillar HerrGårman
På långpromenader i omgivningar konstaterar jag att det är verkligen full fart på fågellivet. Det kvittras och sjungs som besatt. Härligt !
Fågeln nedan fick jag förmånen att följa under 2 veckor i Alabama. Den hade lagt sitt bo helt öppet på marken. När jag kom närmare än 3 meter så startade den operation "skadad fågel". Den flaxade, skrek och ramlade ikull några meter bort från sitt bo. En Oscarstatyett för fantastiskt skådespeleri vore på sin plats!
Till och med smygande katter höll sig borta.
När jag kom körande med åkgräsklipparen i närheten var det bara att ducka.
Minns när min pappa kom på att han skulle skaffa fåglar och bestämde sig för ankor (i ett villakvarter). Det funkade förvånansvärt bra.
Roligast synen var när han gick över till grannen med 10 ankor på rad efter honom.
Pappa sträckte på ryggen och blev en stolt ank-fader!
Ankorna satte sig i grupp och väntade tills dess han druckit sitt kaffe och sen bar det hemåt igen.
Jag ser det framför mig än....
Här vaktar den sina 4 ägg, min lilla skådespelare...