Cruisin in a cab
Plötsligt händer det!
Fick ett SMS av en tidigare kollega (i detta inlägg benämnd som Mister R) som undrade om jag ville följa med på kvällskörning med föreningens rariteter till bilar, dessutom nedcabbat. Trodde han verkligen att jag kunde tacka nej? Klart jag ville följa!
Resan gick i kolonn efter landsvägar där folk stannade upp mitt i sommarbestyren för att tro att de flyttats tillbaka till en äldre amerikansk film där det bara var Elvis i sin Rosa Cadillac-54 som fattades.
Mister R och jag hann avhandla de mest skilda ämnen innan vi var framme vid målet. Ett besök som verkligen gjorde mig imponerad och kräver ett alldeles eget inlägg.
På hemvägen la Mister R sin betongfot på pedalen, troligen i tron att han körde racing. Tror jag tyckte mig höra honom nynna värsta 50-tals-speedlåtarna...
Tack för åkturen säger hon med håret fladdrande i vinden och Greta Garboglasögonen.
